SIWI deltar i över 20 seminarier under det 6e World Water Forumet i Marseille, 12-17 mars. Om du vill veta vilka, se vår flyer. Under konferensen i Marseille passar SIWI på att sända några viktiga budskap inför toppmötet om hållbarhet i Rio de Janeiro, Rio+20. Budskapen handlar om att framtida energibehov kräver en bättre vattenresurshantering, vatteneffektiviteten i jordbruket måste öka, kunskap om vattenresurser måste användas i klimatanpassningsarbetet, stödet till samarbete kring vatten mellan länder måste stärkas, och slutligen, att beslutsfattande kring vatten måste bli mer rättvist och byggas på starkare deltagande av intressenter. Läs budskapen i sin helhet här.

Så börjar en av våra svenska barnvisor på temat vatten. Men vatten är inte så ”bara”. Vatten kan vara farligt - när det kommer för mycket på fel ställe eller, om det inte kommer alls. Översvämningskatastrofen i Pakistan drabbade över 20 miljoner människor och har av FN beskrivits som den värsta katastrofen i modern historia. Länder och samhällen måste vara bättre förberedda när det kommer till att hantera extrema väderhändelser.  Genom att öka flodsystems egen förmåga att ta vara på vattenmassor vid t.ex. översvämningar, så kan samhällen skyddas mot de värsta farorna vid översvämningar. Katastrof- och riskhantering är därför ett sätt att anpassa sig till klimatförändringar, då ett förändrat klimat ökar risken för extrema väderhändelser.

“Man kan se vattnets roll i ett förändrat klimat på två sätt – positivt och negativt – dvs. vatten som en resurs och vatten som ett hot. Det är viktigt att förstå båda sidor”, menar Mats Eriksson, SIWI.

Klimatförändringen handlar i stor utsträckning om förändringar i den hydrologiska cykeln.  Att hantera våra vattenresurser på ett bra sätt är därmed ett annat sätt att anpassa sig till klimatförändringarna. Men det är inte så ”bara”. God vattenresurshantering är betydligt mer omfattande än att enbart förse en befolkning med dricksvatten. Ekosystem och biologisk mångfald, jordbruk och livsmedelsförsörjning, markanvändning och skogsbruk, människors hälsa och sanitära förhållanden, boende och infrastruktur, industri och energi, är alla beroende av god vattenhantering. När vatten hanteras på rätt sätt blir resultatet positivt. Environmental flows har utvecklats som ett forskningsfält och erbjuder metoder och lösningar på hur samhällen bättre kan hantera sina flodsystem och göra dem mer hållbara för förändringar. I Tanzania t.ex. arbetar IUCN med ett project  ”The Pangani River Basin Management Project” som innebär att man tillsammans med samhällena som är beroende av flodens vatten utvecklar metoder och planer för hur de  kan förvalta denna värdefulla resurs, floden, även när klimatet förändras.

Är du nyfiken på att veta mer? Anmäl dig då till vårt seminarie den 23 november ” Environmental flows as a tool for climate change adaptation”. Då får du bla höra Carin Nilsson från SMHI och Mats Eriksson från SIWI berätta mer om klimatförändringar och behovet av anpassningsåtgärder. Seminariet bjuder även på internationella gäster; Dr James Dalton från IUCN som kommer berätta mer om projektet i Tanzania och WWF:s internationella vattenexpert John Matthews som tillsammans med  Birgitta Malm Renöfält från Umeå University kommer berätta mer om environmental flows och om flodkatastrofen i Pakistan.

Hoppas vi ses nästa vecka! 

Av: Hanna Wolf, Project Officer Swedish Water House

Snart, mycket snart, ska två års diskussioner konkretiseras i en färdig skrift. Under möten, i seminarier och per e-post har vi i klustergruppen klimat och vatten stött och blött frågan kring hur klimatförändringarna kommer påverka fattiga människors liv och försörjningsmöjligheter och vad som behöver göras för att inte människor ska drabbas onödigt hårt. Vi har under de senaste åren samlat ihop en rad positiva exempel på olika projekt som underlättar klimatanpassning i fattiga länder. Redan idag finns mycket kunskap och praktisk erfarenhet om hur samhällen kan anpassa sig till ett förändrat klimat. För enskilda individer är det oerhört avgörande att denna kunskap sprids och att världens beslutsfattare prioriterar finansiering till hållbara anpassningsprojekt.

Det behövs förstås också ny kunskap men behovet är akut att de projekt som fungerar idag får möjlighet att utvecklas och att fler kan lära av dessa. Ett av de projekt som gruppen har tittat närmare på och som beskrivs i den snart färdiga policy briefen är Vi-skogens arbete med ’agroforestry’ runt Viktoriasjön i Östra Afrika. Där har man sedan 80-talet arbetat med att inspirera och stötta bönder att plantera snabbväxande träd i och kring åkrarna. Det handlar inte om någon avancerad ny dyr teknik, utan bygger på enkla metoder där man genom att bland annat plantera träd får en mängde positiva resultat. Man introducerar också nya odlingsmetoder och åtgärder för att förhindra erosion och öka fuktigheten i marken. Markens näringsinnehåll ökas genom kompostering och gödsel från djur och genom att de träd som planteras är av arter som göder marken. Träden bidrar till högre fuktighet genom att de behåller vatten från regnen och sedan sakta släpper ifrån sig fukt. Rotsystemen från träden binder jorden och tillsammans med marktäckande växter, eller helt enkelt löv och grenar som läggs mellan det som odlas, så hindras erosion. Träden ger dessutom skugga för det som växer i närheten. Allt detta innebär att odlingarna blir mindre känsliga för torka. Agroforestry är även ett jordbrukssystem med stor biologisk mångfald som i sig minskar sårbarheten mot plötsliga klimatförändringar. Att detta projekt har fått så positiva reslutat ger hopp i de annars så mörka framtidsutsikter som prognoserna för klimatförändringarna ger. Klustergruppen hoppas att fler projekt som detta ska bli kända och inspirera beslutsfattare att satsa resurser på hållbara anpassningsåtgärder.

Vår policy briefen kommer att lanseras under ett seminarium på Världsvattenveckan i augusti och då kommer också Wangu Mutua från Vi-skogen i Kisumu, i Kenya för att berätta vidare om deras arbete. Seminariet med titeln ”Separate Streams? Integrating Climate Change Adaptation with Water Management” arrangeras tillsammans med den brittiska organisationen Tearfund.
 

Läs mer om seminariet på seminariets hemsida där också policy briefen kommer att finnas för nedladdning så fort den är klar. 
 

av Anneli Nordling, klustergruppsledare, Klustergruppen klimat, vatten och sårbarhet
 

Den frågan ställde vi oss idag, då vi samlade en imponerande grupp politiker och sakkunniga för tisdagens eftermiddagsseminarium. Under titeln "Anpassning till klimateffekter i utsatta länder - en försummad nyckelfråga i klimatförhandlingarna?" pratades det om investeringar från privat sektor, klimatsäkring i biståndet och Sveriges prioriteringar i klimatförhandlingarna.
 

Från vänster: Anders Wijkman, europaparlamentariker, Per Bolund (mp),
Anders Ygeman (s), Sofia Arkelsten (m), Åsa-Britt Karlsson, statssekreterare Miljödepartementet.

Den avslutande panelen bjöd på en livlig och intressant diskussion kring hur man ska kunna ta vara på erfarenhet och kunnande från separata sektorer i de övergripande förhandlingarna, och se till att pengar och åtgärder når dit där de behövs mest. Dessutom diskuterades Sveriges roll under EU-ordförandeskapet.