Ännu en varm dag på Gotland bland seminarier och politiker. Många har jobbat över sina gränser hela våren och nu gäller att satsa allt i valrörelsen. Här är vi så på ett seminarium om världens utmaningar som klimatförändring och förstörelsen av ekosystemen. Hur orkar man? Är det inte hemskt jobbigt att prata om detta mitt i sommaren?

Johan Gerklev (Miljöchef, Skanska), Carin Jämtin (socialdemokraterna), Svante Axelsson (Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen), Sten Bergström (Professor, SMHI)
 
Sten Bergström, professor på SMHI håller med om att det är jobbigt. Det är inte så kul att på släktmiddagen vara partydödare och prata om att vi måste sluta åka till Thailand på semester. Klimatproblematiken är nödvändig kunskap.  ”Det som driver mig är att medvetenheten om problemen ökar”. Det spelar ingen roll om det är roligt eller inte, vi bara måste klara dessa utmaningar. Om man är ute och promenerar och blir trött kan man ta en taxi hem, det kan vi inte göra här.
 
Helena Markenstedt från Fair Trade jämför med löpning, om man är fler som springer orkar man längre. Här ser jag att vi inte är ensamma och det gör att jag orkar mer.
 
”Att fira segrar, som när vi fick svanenmärkning på vårt första hus” är en anledning på varför Johan Gerklev från Skanska orkar jobba vidare med dessa frågor.
 
”Jag orkar för det är kul när vi ser förändring och jag drivs av att det är nödvändigt” fortsätter Svante Axelsson från Naturskyddsföreningens. Han fortsätter men en vädjan till politiker att ta mer modiga beslut och våga ge sig in i ett djupare samtal. Vad är det egentligen som ger oss lyckliga liv? Konsumtion av varor eller …?

Anders Modig (Hållbarhetsexpert, ÅF), Helena Markstedt (Generalsekreterare, Fairtrade), Sofia Arkelsten (moderaterna)

Carin Jämtin (S) och Sofia Arkensten (M) har flera gemensamma mål i till exempel klimatfrågan. ”Att rädda världen, var min motivation till att ge mig in i politiken, frågan som delar oss är hur” säger Sofia som får energi från de små delsegrarna. Carin berättar om sin mormor som alltid tvättade sina plastpåsar och med små medel klarade mycket. ”Jag tänker på henne när jag blir trött och då orkar jag lite till”.
 

av Anneli Nordling, klustergruppsledaren, Klimat, vatten och sårbarhet

Till vår glädje bestämde sig cateringföretaget vi anlitat för att köpa in vattenkaraffer och servera kranvatten istället för flaskvatten när vi pekade på ämnet för vår seminarium i Almedalen idag, den 7 juli:  vatten och företagsansvar. Så redan innan talarna och paneldebatten hade dragit igång hade vi fått ett enkelt exempel på vad företag kan göra för att ta ett steg mot mer hållbar vattenanvändning.

Under seminariet delade tre företag, IKEA, Indiska och Rangsells, samt SwedWatch och Sida med sig av sina tankar kring vattensmart produktion och deras respektive roller i detta.

En av höjdpunkterna var när moderatorn, Karin Lexén, chef för Swedish Water House, bad företagen lista önskningar för ökat samarbete med Sida och vice versa. Det företagen önskade kan sammanfattas som ekonomiskt stöd till företag som är villiga att jobba för lösningar som gynnar en hel bransch, kunskaps- och dialogstöd i kontakten med myndigheter i leverantörsländer samt att föra ut systemtänkande till andra länder. På Sidas önskelista till företagen stod att kunna ta tillvara svenska företags närvaro i Sidas samarbetsländer och att företagen, i sina egna läroprocesser kring vattenfrågor, också involverar leverantörerna i fattiga länder för att inte bara bygga sin egen kapacitet utan även deras. Ett givande och tagande utifrån dessa önskelistor kan förhoppningsvis bidra till ett fördjupat framtida samarbete.


Karin Lexén, chef för Swedish Water House, var moderator för dagens seminarium.

Intressant var också diskussionen om produktmärkning gällande vattenåtgång i produktionen, som kom igång efter flera frågor från publiken. De flesta företag är idag mycket avvaktande till den här idén på grund av flera komplicerande faktorer som olika deltagare pekade på under seminariet. För det första skulle en märkning behöva ta hänsyn till den lokala vattensituationen där varan producerats och inte bara vilken volym som gått åt, för att kunna säga något om påverkan på vattenresursen. För det andra är det komplicerat att göra märkningar av produkter som har långa leverantörskedjor där leverantörerna skiftar med jämna mellanrum. Det är alltså mycket svårt att reducera vattenfrågan till en märkning som enkelt kan tolkas av konsumenter. Ett alternativ för företagen är att kommunicera genom exempelvis hållbarhetsrapporter och kampanjer om vad de gör för att arbeta strategiskt med hållbar vattenanvändning.


Olle Blidholm, Utvecklingschef, IKEA Group Staff Sustainability, Georg Andrén, Avdelningschef Sida,
Renée Andersson, etik- och miljöansvarig Indiska, Viveka Risberg, kanslichef SwedWatch,
Christina Lindbäck, fd ordf. Näringslivets Miljöchefer & miljöchef Ragn-Sells

För både företag och konsumenter gäller det förstås också att inte släppa taget utan att fortsätta arbeta med utmaningen om hållbart resursanvändande. Hur man hittar motivationen till det är temat för vårt seminarium imorgon, som vi nu ser fram emot!

Johanna Sjödin, Swedish Water House

Almedalsdax igen, tredje gången för Swedish Water House.
 

EUs Östersjöstrategi - från ord till handling

Efter gårdagens seminarium är det mellandag idag och vi laddar om inför morgondagens seminarium om vatten och företagsansvar. Det mesta är sig likt, men jag ser fler ministrar och ledande politiker än någonsin. Samtidigt konstaterar vi att antalet miljörelaterade seminarier är färre och klimatfrågan svalare. Vi hittar dock ett intressant vattenseminarium som arrangeras av andra än oss och flera seminarier om miljö, etik och företagsansvar. Helt klar har intresset ökat för just frågor om vatten och företagsansvar, liksom frågor om konsumentmaktsfrågor, så SWHs satsningar ligger väl till. Ser fram mot en spännande dag i morgon.

av Karin Lexén, chef
 

Sommarvärmen låg tung över Visby idag när vi inledde det första av våra tre seminarier här på Almedalsveckan. Först på programmet stod offentliggörandet av årets vinnare av Swedish Baltic Sea Water Award -  UDs östersjöpris som administreras av SIWI. I år uppmärksammas två polska miljöförebilders arbete för att minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön. Polen har under senare år gjort stora framsteg vad gäller miljölagstiftning och vattenhantering. 1989 saknade samtliga polska kuststäder avloppsreningsverk. Idag har man minskat utsläppen av näringsrikt avloppsvatten med upp till 80 %. Årets pristagare, Professor Maciej Nowicki och Professor Marek Gromiec, har båda bidragit till den positiva utvecklingen. Marek Gromiec genom sitt arbete inom det nationella rådet för vattenresurshantering och Maciej Nowicki  dels som fd miljöminister och dels genom grundandet av EcoFund, ett organ som kanaliserat utländska investeringar in i miljöprojekt och miljöteknik i Polen. Offentliggörandet gjordes av Joachim Stymne, statssekreterare år Gunilla Carlsson.

Prof. Maciej Nowicki, Statssekreterare Joakim Stymne och Prof. Marek Gromiec

I den senare hälften av seminariet tittade vi närmre på Östersjöstrategin. Tf EU-minister Amelie von Zweigbergk höll en presentation där hon belyste den stora roll Sveriges har spelat i att få strategin på plats och hur vi nu utgör en drivande kraft i genomförandefasen. Samarbete är nyckelordet; med en gemensam färdriktning kan Östersjöländerna tillsammans få bättre ekonomi, bättre rörlighet och en bättre vattenmiljö. Miljöaspekten - ett av de fyra ben som östersjöstrategin står på - är regeringens prioritet.

Som avslutning hölls en kort debatt mellan Anders Ygeman (socialdemokraterna), Amelie von Zweigbergk modererad av SIWIs Jakob Granit. För att komma tillrätta med övergödningsproblematiken räcker det inte med Östersjöstrategin i sig, menade Amelie von Zweigbergk. Det allmänna arbetet inom EU är minst lika viktigt. Hon tog jordbruket som exempel: Beroende på hur jordbruksstödet ser ut får man olika effekt på vattenkvalitén i Östersjön. Anders Ygeman ställde sig dock kritisk till EUs jordbrukspolitik där svenska bönder inte får möta andra europeiska bönder i öppen konkurrens.

av Lovisa Selander, SIWI

Most important thing first: the Water and Climate Coalition is now launched! 

On Thursday 3 June during our side event at the negotiations here in Bonn the Coalition was officially launched. It now takes it first trembling steps in the corridors at the negotiations and of course in the lobby.  But as you probably know from earlier reports from Swedish Water House, the work with advocating water and climate linkages is not new, but it is now entering into a new and exciting phase. 
 
Counting SIWI and Stakeholder Forum, the Coalition has got 9 members so far. During the launch at the Side Event the Coalition managed to attract more potential members and people in the audience expressed their interest both in receiving more information about the Coalition and giving input to its work. All in all a successful event.

The day before, on 2 June, the 2nd Water Day took place here in Bonn. Although we had some difficulties in gathering a big audience, probably due to both hectic programmes for delegates as well as the location of the venue, the Water Day turned into a day of fruitful discussions that we can build on in our further work of raising the profile of water at the climate negotiations.

From the negotiations, there is not much concrete outcome to report back on yet.  The most substantial progress so far is that the architecture of the financial structures and the promised fast start funding from e.g. EU has become slightly clearer. Though, at the European Union's side event on fast-start-funding, we noticed that EU didn’t highlight any water related projects, which can be interpreted as water not being recognised as a prioritised area for either adaptation or mitigation action.  Let’s just hope that some of the fast start funding will actually go to water management related projects in the South – because those projects are desperately needed.

That is exactly what was demonstrated during Water Day, which brought together experts from the water and climate community sharing their views on why it is important to bridge the two agendas and highlighting the need for projects being carried out on the ground. “The need to adapt to climate change is urgent and water plays a pivotal role in it and it actually offers development opportunities”, Avinash Tyagi underlined in his speech when presenting a pre-release of a new report from UN-Water. Avinash continued by saying that that link is not recognised by politicians and in policies.

Basically that is the reason why the water and climate coalition is present here in Bonn. The speakers during Water Day offered key messages for the negotiations and stressed the need for water to be included in an international framework so that governments can get incitements to consider water resources management as a climate adaptation measure.

by Hanna Wolf, Swedish Water House

The influential political scientist and communications expert Harold Lasswell defined in the 1930s politics to be revolving around the question: who gets what, where, when and why? Essentially that question is a question of power. The power over resources and their allocation as well as over ideas.  

Working in the East African context the questions Lasswell contemplated are extremely relevant today. Reflecting back on my year living in Kenya the region has moved from one extreme to another. Last autumn it experienced severe drought (see: http://www.nation.co.ke/News/-/1056/637224/-/ulmj6i/-/index.html) and this spring the region has experienced extreme flooding (see: http://globalvoicesonline.org/2010/03/05/kenya-massive-flooding-in-samburu-as-ewaso-nyiro-river-bursts-its-banks/). Not that it is unusual with large fluctuations in this part of the African continent. Still, the feeling among people are that the extremes and effects of them have increased. In the autumn the herders were wandering inside Nairobi to find places for their cattle to eat and right now many people see their houses and livelihoods destroyed by floods. Ironically, with the dams overflowing there is still water rationing in some parts of the region.

While some effects are felt throughout the societies those hit hardest are the poor and disadvantaged. Along the lines of Lasswell’s thinking the UNDP:s Human Development Report from 2006 (Beyond Scarcity: Power, Poverty and the Global Water Crisis) identified power and inequality to be at the centre of the water issue. Striking and new to many in 2006 (who previously mostly discussed the water crisis in terms of scarcity (too little water) or abundance (too much water)) the conclusion that it is power and inequality that affects people’s water situation more than natural factors is more true than ever in the East African context.

Still in 2010 it is clear that power determines who gets what water, where, when and why. People with little or any access to power will be at liberty of those making the decisions be it in terms of water allocation or flood protection measures. The need to look for explanations (and solutions) to the water crisis beyond water mere scarcity is as strong as ever. This will inevitably need to involve increased participation by those disadvantaged.

by Dr Anders Jägerskog, Associate Professor, First Secretary
Senior Programme Manager, Water Resources
Regional Team for Economic and Environmental Development (REED), Sida
Embassy of Sweden, Nairobi, Kenya