Fredag morgon och dags att lämna Almedalsveckan för i år. Och så gör många fler. Redan igår eftermiddag sänktes tempot i Almedalen och på gatorna runt Donners plats. Det är tre dagar och tre partier kvar, men otvetydigt så når veckan sin kulmen under tisdag och onsdag.

För oss på Swedish Water House var dock torsdagen veckans höjdpunkt med två egna seminarier och medverkan i ytterligare ett annat. Det seminariet hade fokus på vatten som nästa stora miljöfråga för näringslivet och hur företag kan ta ansvar för sitt vattenfotavtryck. Våra egna seminarier handlade om "finansiella grundbultar för en grön och hållbar innovationsstrategi" och om toppmötet i Rio. Rioseminariet fyllde med råge seminarielokalen på Miljöaktuellts arena. Med hjälp av riksdagspolitiker, Björn Risinger generaldirektör för Havs- och Vattenmyndigheten och Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen diskuterade vi utfallet av Riomötet och nästa steg. Även om alla var överens om att resultatet är svagt, så konstaterades att det trots allt finns en del redskap, inte minst på vattensidan att jobba vidare med. Utfallet blir vad vi gör det till, blev slutsatsen.

Intresset för vattenrelaterad frågor har helt klart ökat. För första gången fanns vattenfrågor med i den sedvanliga "grillningen" av politiker på Miljöaktuellts miljöfest på torsdagskvällen och vi blev under veckan kontaktade av många företag och organisaitoner som sökte samarbete eller information. Devisen ”att slänga mat är att slänga vatten” hörs i allt fler sammanhang.

Det gäller att vi fångar upp detta ökande intresse i Sverige, inte bara under Almedalsveckor och World Water Weeks. Snart är det dags för höstens SWH seminarier.
 

Inför Stockholm +40 och Rio +20 bjöd Swedish Water House in Lars-Göran Engfeldt, tidigare miljöambassadör och nu ordförande i Transparency International, till ett samtal om uthållig utveckling. Lars-Göran som varit engagerad i det internationella arbetet med miljöfrågorna sedan 1968, brinner fortfarande för frågorna och hade många tankar kring vad som behövs för att flytta fram klimatarbetet. 

Han berättar att under FN:s klimatkonferens i Nairobi 2006 satsade man på små konventioner som var legalt bindande. Man trodde att dessa skulle leda till konkreta åtaganden men endast en av de 300 som slöts har haft effekt. Med så många konventioner är det svårt för länder få en överblick och det är lätt att tappa kontrollen.

Inför Rio har man glömt bort allt vi förband oss till att göra för 10 år sedan. Man återupptar mål utan att blicka tillbaka. Det är ett stort problem att gemensamt fattade beslut inte får effekt på nationell nivå menar Lars-Göran. Inför Rio verkar man ha trollat bort det faktum att inga tidigare beslut implementerats. Det behövs nationella övervakningsmekanismer som ser till att få uppfyller de mål vi åtagit oss.

Trots att det finns en större förståelse idag för det helhetsgrepp som behövs för att uppnå en hållbar utveckling så behandlas miljö- sociala och ekonomiska frågor fortfarande separat. Det finns en stor fragmentering, och sektorisering i det politiska arbetet.

Lars-Göran avslutar med att betona behovet av en ung, aktiv generation som engagerar sig i politiken och media och sätter press på våra politiker. De rika länderna måste ta sitt ansvar och gå före i klimatarbetet. Det är vi som har dragit fördelarna av den ekonomiska tillväxten och ökade välståndet och det är därför naturligt att vi går i bräschen i klimatarbetet.

Läs Göran-Engfeldts bok ”From Stockholm to Johannesburg and beyond”

av Karin Glaumann, SIWI

Vad har sommarklänningen du nyss köpte gemensamt med biobränslet som kanske driver din bil? Tillverkningen av båda är beroende av vatten- och andra naturresurser på andra sidan jorden, där implementering av miljölagar ofta är svag. Många företag är nu medvetna om detta och arbetar med hur de bäst tar hänsyn till miljöfrågor, inklusive vattenanvändning och vattenkvalitet, i sin verksamhet - men de flesta har fortfarande en lång väg att gå.

Under seminariet ”The role of private companies in water resources manangement” som hölls den 9 maj presenterades exempel från just textil- och biobränslesektorerna på hur företag frivilligt kan engagera sig för bättre vattenresursförvaltning. Det lockade cirka 50 personer till Konserthuset i Stockholm och var ett samarrangemang mellan Swedish Water House, Näringslivets Miljöchefer och Stockholm Environment Institute.

Abetnego Tarigan, chef för Sawit Watch (en indonesisk enskild organisation) berättade hur Roundtable for Sustainable Palm Oil (RSPO) fungerar som mötesplats för företag, miljöorganisationer, investerare och andra som vill verka för mer hållbara produktion av palmolja. Sedan organisationen startade har han sett hur företag har blivit mer bekväma med att diskutera dessa frågor.
Ett av de svenska företag som är med i RSPO, Fortum, har tagit ställningen att de inte kan använda rå palmolja för att tillverka biobränslen, men dock restprodukter av palmolja. En utmaning för dem blir därför att ställa upphandlingskrav på att restprodukterna ska vara RSPO-certifierade.

Från textilbranschens håll efterlyste Renée Anderson, Indiska, ett nytt synsätt på relationen mellan företag, enskilda organisationer och myndigheter gällande vattenfrågor - det bör inte vara en katt-och-råtta-lek utan ett mer jämställt samarbete. En modell för sådant samarbete är Sweden Textile Water Initiative (STWI) som presenterades under seminariet.

Anna Forslund från WWF uttryckte att hennes organisation gärna samarbetar med företag när det gäller vattenfrågor, särskilt om det gäller engagemang för ett helt avrinningsområde. Det är dock viktigt att företag som ingår partnerskap med WWF är klara över att de gör det för att bidra till ett mer hållbart användande av vattenresurser.

Innan seminariepubliken gick hem fick de också med sig tankar om en ny affärsmodell där företag fördelar sin vinst inte bara till aktieägarna utan också till miljöprojekt; en idé från Håkan Tropp, chef för UNDPs Water Governance Facility.

av Johanna Sjödin, Swedish Water House

Last week the UN human rights council (UN OHCHR) passed a resolution that prolongs and the mandate of the independent expert on the right to water and sanitation and upgrades it to that of a special rapporteur. The fact that the holder of the mandate, Catarina de Albuquerque will now have the same title and task as the special rapporteurs for the human right to food, health, and housing is very encouraging. I am also happy that the Swedish government decided to co sponsor the resolution as a way of showing its support. A range of organisations in Sweden have been working for some time to push for a change in the government's approach to this human right, and in doing so, also strengthening the status of social and economic human rights. For example, the Church of Sweden collected thousands of signatures in 2008 for a Swedish signature on the resolution calling for an independent expert.

The Swedish Water House hosted a cluster group for 3 years including development and environmental organisations who came forward with a joint policy brief last year. Since 2008, it has been unclear at least to the civil society including Amnesty International where the Swedish government stands on the issue, so it is a relief that they are now back on track. But what does the government's co-sponsorship really mean? It shows support for the mandate of the special rapporteur, and recognises the human right to water and sanitation. It is a very encouraging step in the right direction! I do believe that the support of developed countries for this human right, which is part of the already existing right to an adequate standard of living, will contribute to the realisation of the right on the ground. It does so by creating a legal framework and a tool for those without adequate water and sanitation to claim access to them from their government.

by Ann-Mari Karlsson,
Swedish Water House

COP16 proved to be a good meeting for water. For the first time, “climate people” and “water people” seemed to reach if not a mutual understanding then at least a first attempt to start discussions on how the two perspectives can be merged. The highlight came on Saturday December 4th when six countries came up with a formal proposal to start addressing water under the scientific advisory body under the climate convention.
For the Water and Climate Coalition COP16 proved to be two busy weeks filled with meetings with negotiators, partner organisations and interested parties. In addition, the Coalition arranged several public events. Below is an attempt to report back from these sessions.

Side Event Dec 6th: Water, Climate and Development: Linking up development agendas and putting water security first.
The Water and Climate Coalition, the Global Water Partnership and the Heinrich Böll Stiftung organised the joint side event “Water, Climate and Development: Linking up development agendas and putting water security first”. Moderated by Ms Letitia Obeng, Chair of the Global Water Partnership, the six speakers on the panel shared their different views on meeting the water, development and climate challenges.
- Mr Bai Mass Taal, Executive Secretary of AMCOW, presented an intivitative by GWP and AMCOW which will support African countries in adapting to climate change.
- Mr Anders Berntell of SIWI and the Water and Climate Coalition presented the Coalition’s work and laid out the proposed work programme on water and climate.
- Ms Ursula-Shäfer Preuss, Vice President of ADB brought an Asian perspective on climate change, highlighting the challenges of rapid urbanisation and growing cities.
- Mr Rolando Castro of FAN stressed the need to enable and preserve healthy ecosystems in order to build resilience.
- Ms Kulthuom Omari of HBF  spoke on the gender perspectives on water.
- Mr Aart van der Horst from the Dutch delegation brought insights and perspective from inside the negotiations.

The event drew an audience of close to 100 people and provoked an interesting debate on diverse water and development issues. Questions from the audience included concerns on private sector and trade interest in water, questions on how to meet the need for capacity building on water change, and input on how to spread the word on the Coalition’s proposed work programme.


The Side Event panel.

Press Conference, Dec 6th: “Putting Water Security First”.
The press confrence arranged on Monday December 6th presented the Water and Climate Coalition with an opportunity to present its work to an audience of journalists present at COP16 in Cancun. The panel of speakers from the coalition made efforts to explain the linkages between water resources and climate change. Two days earlier, on Saturday 4 December, six countries at COP16 had made a formal request to start discussions on water under the SBSTA – the body which provides scientific and technical support to the climate convention. This development which is much welcomed by the Coalition was also commented upon during the press conference. Prior to the press conference a press release had been sent out. 


Karin Lexén and Hannah Stoddart at the press conference.

High-level panel, December 8th
On behalf of the Water and Climate Coalition, Mr Anders Berntell of SIWI gave a presentation at the high-level panel which marked the closing of the Dialogs on water and climate. The session, which was held in the Mexican pavilion at COP16 presented an impressive line-up of high profile speakers within the global water, environment, investment and development communities.
Mr Anders Berntell spoke on water as being the blood stream of our planet, fundamental to all functions of society. He also stressed the need for putting water on the global climate agenda and expressed the Coalition’s support for the proposal put forward by six countries at COP16 earlier this week to start a discussion on water under the climate convention.
Other speakers further highlighted the cross cutting nature of water and called for strengthening of institutions, enhanced focus on capacity building and more research and data – measures which would enable the water community to better face the challenges connected to climate change.

By: Lovisa Selander, Stockholm International Water Institute

En intensiv Almedalsvecka närmar sig sitt slut och det är dags att summera.

Almedalsveckan är framförallt en stor mötesplats mellan olika aktörer och det är i dessa möten som möjligheten finns att synas och föra fram idéer och inte minst att så frön för framtida kontakter och påverkan. Swedish Water House och SIWI har ordnat fyra egna seminarier med olika teman, Östersjöstrategin, Mellanöster, Klimat- och anpassning och Water foot print och företagsansvar. Vi har bjudit in politiker, företag, journalister och idéburna organisationer till våra seminarier. Intresset har varit stort och våra seminarier har varit välbesökta. Inte minst viktigt är att vi har hört att våra seminarier har pratats om efteråt. Våra skjortor med SWH loggan har lett till frågor och samtal. De kassar som vi har delat ut med SWH och SIWI loggorna har ofta tagits emot med intresse. Vattenfrågan nämns ofta som nästa stora miljöfråga och att det finns ett momentum att ta vara på.
Det är viktigt att vara på plats under Almedalsveckan och det kommer att bli allt viktigare att tänka strategisk kring närvaron.

Almedalen: THE place to be.   (Foto: Gotlands kommun)

Det är roligt och mycket lärorikt att hålla i seminarier och leda samtal. Men det känns ändå väldigt skönt att stänga väskan och att lämna Visby för denna gången. Efter allt pratande och minglande hägrar några veckors semester längst ut i havsbandet i norra Bohuslän – innan det är dags för nästa upp laddning till Världsvattenveckan.

Det är en ännu en het dag i Almedalen. Ämnet för morgonens frukostseminarium  var också i någon mening ”hett”. Vattenfrågan i Mellanöstern diskuterades. Stockholm International Water Institute, Swedish Water House och Svenska Kyrkan arrangerade ett seminarium med titeln ”Maktmedel, konfliktskapare eller enande faktor? Vattnets roll i Mellanöstern”. Jag inledde seminariet med en presentation över vattensituationen i Jordanflodsområdet med specifikt fokus på Israel-Palestina konflikten. Inför seminariet har jag och Anders Berntell skrivit en debattartikel i Göteborgsposten som publicerades idag.
 

Efter mig kom Henrik Fröjmark som gav en bild över hur Svenska kyrkans samarbetsorganisationer arbetar med vattenfrågan på Västbanken och vilka svårigheter de möter på grund av den israeliska ockupationen. Därpå följde en paneldebatt med Niklas Ekdahl (fd DN och numera frilansande journalist), Heidi Avellan (politisk chefredaktör, Sydsvenskan), Peter Weiderud (s) samt Anders Wijkman (kd). Debatten och diskussionen svepte över stora områden, kopplade ihop vattenfrågan med den politiska situationen, klimatfrågan samt med markfrågor. En gemensam syn hos alla var att det knappast finns en lösning på vattenfrågan utan en lösning av den politiska konflikten. Samtidigt lyftes det fram att alldeles oavsett om parterna kan nå en förhandlingslösning av konflikten så kommer det på sikt ändå inte att lösa den prekära vattensituationen - som sannolikt förvärras av de kommande klimatförändringarna och kompliceras av den näst intill skenande befolkningsökningen i regionen.

Snart är det dags för seminarium nummer 2 för dagen – Anpassning till klimateffekter i utsatta länder – en försummad nyckelfråga i klimatförhandlingarna?