Igår ordnade Swedish Water House tillsammans med Näringslivets Miljöchefer ett Almedalseminarium på temat grön innovation. Under titeln ”Finansiella grundbultar för en grön och hållbar innovationsstrategi” gav företrädare från miljötekniksektorn, forskarvärlden och politiskt håll sina perspektiv på hur Sverige kan nå en grön omställning.

Ett återkommande problem som flera av talarna tog upp var bristen på långsiktighet i politiska beslut. Med oklara besked och alltför korta perspektiv blir det svårt för näringslivet att våga satsa på ny teknikutveckling. Man diskuterade även om det var dags att politikerna frångick sin teknikneutralitet och vågade göra tydliga och långsiktiga teknikval.

Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och tidigare generaldirektör Energimyndigheten, talade bland annat om att svenska politiker har alltför dålig kunskap om teknik, och om de villkor som näringslivet arbetar under.

Helene Samuelsson, kommunikationschef PREEM, presenterade PREEMs satsning på drivmedel framställda från tall och annat biologiskt material. Vi skulle redan nu kunna göra bilarna fossiloberoende menade hon, om vi bara kunde få ett mer långsiktigt åtagande från politikerna kring hur beskattningen på drivmedel kommer att se ut framöver.

Per Ewerts, VD Biotain, delade med sig av sina erfarenheter som miljöteknikentreprenör. Det finns gott om hjälp för uppstart, menade han, men efter den initiala fasen är det svårt för företagen att klara sig.

Hans Bernhoff, professor vid Uppsala Universitet, belyste bland annat hur svårt det är för nystartade miljöteknikföretag att få investerarkapital.

Lena Sommerstad, ordförande s-kvinnor och tidigare miljöminister, menade att mer investeringar från statligt håll i t ex infrastruktur och byggprojekt i sin tur kan stimulera en grön tekniksektor.

Emil Källström, centerpartistisk riksdagsledamot som just nu arbetar med regeringens nya innovationsstrategi som ska presenteras i augusti, pekade ut glappet mellan grundforskningen och den tillämpade forskningen som ett problem.
 

Förebyggande insatser och landsbygdsutveckling kan hjälpa lokalsamhällen att hantera katastrofer och trygga matförsörjning. Trots detta får denna typ av insatser allt mindre finansiering. Swedish Water House tillsammans med jordbruksnätverket SIANI och Röda Korset höll idag ett seminarium för att diskutera varför det ser ut så och hur vi kan se till att långsiktiga, förebyggande insatser premieras framför korsiktig responsliknande verksamhet. Patrick Fox, som var en av talarna på seminariet, menade att vi idag har kunskapen och de tekniska lösningarna för att motverka torka, förhindra naturkatastrofer och hunger. De är enkla och småskaliga och de fungerar men de är inte alltid så lätta att redovisa eller mäta. Den resultatbaserade programmeringen inom biståndet styr därför mot kortsiktiga lösningar med snabba men sällan bestående resultat. 

En politikerpanel med riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Moderaterna höll med om att resultatredovisningen har sina brister. Viktigt är att redovisning sker per mål och inte per krona. För att skapa resiliens hos samhällen måste även politiken för global utveckling uppdateras. Man menade att utveckling måste vägas in i fler politikområden såsom handel, migration, jordbruk, vapenexport, vilket illusterar den bredd av insatser som alla måste till för att uppnå en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling.


Politikerpanelen vid seminariet "Vikten av långsiktighet: Så kan biståndet förhindra katastrof och hunger".
 

Dags att packa ihop och lämna Visby och Almedalsveckan. Även i år har SWH genomfört tre välbesökta seminarier, det sista med ett samtal med de bägge partisekreterarna Carin Jämtin(s) och Sofia Arkelsten(m).  En huvudfråga, såväl i samtalet med Jämtin och Arkelsten, som i SMHs seminarium om grön tillväxt och i många andra seminarier under veckan var hur de globala utmaningarna och miljöfrågorna ska kunna integreras i nationell politik. Hur integreras miljöfrågorna ”på riktigt” i arbetsmarknadspolitik, energipolitik och jordbrukspolitik? Detta bör vara utgångspunkten för diskussionen om ”grön ekonomi”. För konceptet kan leda oss fel, om vi inte tar rätt avstamp från början. Det kan ju inte vara så att vi tänker oss en särskild, avskild del av samhällsekonomin som grön medan resten pågår som vanligt. Business as usual… På ett seminarium om vindkraft framfördes att en stor del av specialistkompetensen är den samma som den som krävs inom bilindustrin. Utgångspunkten måste självklart vara en omställning till en samhällsekonomi som integrerar de ekologiska grundförutsättningarna och alla människors rätt till en god levnadsstandard i beräkningar och kalkyler. Ledande ekonomer som Klas Eklund och Cecilia Hermansson talar om vikten av att använda ”skarpa vapen” i form av ekonomiska styrmedel för att kunna frikoppla en god välfärdsutveckling från negativ miljöpåverkan.

Under Världsvattenveckan är ett bärande tema vattenresurser och grön ekonomi. Inför nästa års ”20-års jubileum” av Riokonferensen står konceptet ”grön ekonomi” i centrum. Det kommer att vara viktigt att Vattenvärlden bidrar till ett holistiskt angreppssätt. En effektiv och hållbar vattenanvändning är en grundbult för livsmedelssäkerhet och energiförsörjning. Kloka investeringar i dricksvatten- och sanitetslösningar kommer att vara avgörande för en positiv välståndsutveckling i många fattiga länder. Kort sagt så kommer investeringar i vattenresurser att vara en mycket viktig del i en framväxande grön samhällsekonomi. Vårt uppdrag är att säkerställa att investeringarna bidrar till en ekonomisk utveckling som vilar på hållbarhet. Tekniken finns och vinstmöjligheterna är många. För att citera en av de miljöchefer som deltog i våra seminarier; ”Vi måste sluta se miljöåtgärder som en kostnad, när de många gånger handlar om vinstfördelar”. Sverige och svensk teknik har goda förutsättningar att ligga i framkant i utvecklingen mot en grön samhällsekonomi. Vattenresursfrågan är central för denna. Det är hög tid att dra på sig ledartröjan och att äntra förarsätet!


Karin Lexén modererar "Grön tillväxt - från resurs till kommersialisering?"

Det var i det närmaste fullsatt i lokalen igår då Swedish Water House ordnade sitt sista seminarium under årets Almedalsvecka. Sofia Arkelsten och Carin Jämtin, partisekreterare för moderaterna respektive socialdemokraterna diskuterade frågeställningen ”Finns det plats för miljö i politiken?” tillsammans med Pär Larshans, miljö- och hållbarhetschef på Max och Pia Stavås Meier, internationell chef på Röda Korset.



Pia Stavås Meier inledde med att beskriva klimatförändringarna som den stora utmaningen internationellt. Röda Korset ser i sitt arbete hur ett förändrat klimat slår hårdast mot de fattiga, och kan leda till konflikter då allt fler får dela på allt färre resurser. Hon efterlyste en ”ny sorts” modiga och framsynta politiker som vågar driva en miljöpolitik som ser bortom nästa val.

Pär Larshans berättade om hur MAX Hamburgerrestauranger redan 2007, inspirerade av Al Gores film, startade sitt arbete med att kartlägga hela verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. När de startade trodde de att det var bråttom ur konkurrenssynpunkt att få detta klart, men nu fyra år senare kan de konstatera att ingen annan restaurang ännu kommit lika långt i att upplysa konsumenterna om miljöeffekterna kopplade till deras matval.



Sofia Arkelsten menade att miljöutmaningarna lätt kan kännas övermäktiga om man antar ett alltför stort, internationellt perspektiv, och att det är lättare att åstadkomma förändring om man ”gräver där man står”. Moderaterna tar just nu fram ett nytt idéprogram för i höst, där hållbarhet är med. Man har även skrivit in miljö och klimat som ett av fem prioriterade frågor i sin nya utrikespolitik.

Carin Jämtin gjorde en liknelse med situationen efter världskrigen, då FN och Världsbanken skapades som en del av lösningen på en global social och ekonomisk kris. På samma sätt kan man, menade hon, beskriva dagens situation i termer av en global ekologisk kris som kräver en liknande stor omställning av hur vi styr vår värld. De ”modiga politiker” som Pia Stavås Meier efterfrågar finns, menade hon.  Hon betonade även att om ett globalt klimatavtal inte kommer till stånd så måste Sverige ta på sig ledartröjan och gå före.

Den avslutande debatten behandlade bland annat vikten av att integrera miljötänk i alla politikområden. Kanske är det dags att sluta prata om miljöpolitik? 
 

Kallt, blåsigt och ruggigt – det är dagens väder i Almedalen. Ett rakt motsatt klimat - varmt, engagerat och inbjudande – var det på SWHs seminarium ”Grön tillväxt – från resurs till kommersialisering”. Bank, näringsliv, innovation, ideella organisationer och politiken möttes i en härlig, fullsatt dialogmiljö!



Cecilia Hermansson, Swedbank, uppmanade alla att tala om utveckling istället för tillväxt och bredda klassiska ekonomiska beräkningsgrunder genom att inkludera  miljöpåverkan och resursutnyttjande. Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, vill skrota användningen av BNP eftersom den inte är relevant i dagens ekonomi då den inte tar hänsyn till den breda komplexiteten som idag utgör ekonomi och tillväxt.



Mats Landén, Unilever och tillträdande Generalsekreterare för NMC, reflekterade om företagens mod att våga gå före och ifrågasätta sina ägare.



Marie Bergrahm, Hewlett Packard, berättade om det enorma resursslöseriet som finns i vår tekniska kapacitet, där endast mellan 8-15% av server kapaciteten utnyttjas i företagens maskinparker. Hans Bernhoff, professor på Uppsala Universitet, fick oss alla att förfasas över avsaknaden på investeringar till teknikinnovation som utvecklas i Sverige men som inte har möjlighet att omsättas kommersiellt. ”Lösningarna, dvs förnyelsebara energilösningar finns, det är inte ett tekniskt problem” Problemet är att regeringen inte hjälper till att  säkra finansieringen för den konkreta teknikutvecklingen så att lösningarna blir kommersiella.



Roger Tiefensee (c) och Helena Leander (mp) såg frågorna som riktiga utmaningar, men visade lyhördhet och intresse för att bidra till att föra en dialog om hur Sverige kan gå före och hur den svenska politiken kan stimulera uthållig och långsiktig utveckling.


 

Jaha, nu var man här. Första gången i Almedalen. Solen skiner och gatorna är fulla med folk. Man hinner inte ta många steg innan någon sticker till en ett flygblad och bjuder in en till ett av alla seminarier som hålls här i Visby under veckan. Det är nästan svårt att greppa hur många organisationer, företag och politiker som är här. Överallt ser man kända ansikten. På seminarierna diskuteras jobben, vården, skolan och så miljön förstås. Återkommande är orden ”hållbar” och ”tillväxt”. Centralt är behovet att ställa om till nya energikällor för att minska utsläppen av växthusgaser. Även om det är positivt att detta behov uppmärksammas så saknar jag u-landskopplingen. Vad innebär olika energisatsningar för världens fattiga? Hur ser vi till att energiinvesteringar inte resulterar att människor förlorar tillgång till mark och viktiga ekosystemtjänster?

I många fattigare länder lever en stor del av befolkningen på jordbruk och fiske, två näringar som kommer påverkas av förändrat klimat (klimatförändringar som kommer ge längre perioder av torka, mer kraftfulla regn mm). Hur kan vi säkra dessa människors tillgång till ovärderliga naturresurser när konkurrensen om dem ökar som en effekt av storskaliga gröna energiinvesteringar? Även om det är naturligt att de flesta frågor som behandlas under Almedalen fokuserar på Sverige får vi inte glömma bort att vi lever i en globaliserad värld där politiska beslut får konsekvenser långt utanför våra nationsgränser.
 

Ännu en varm dag på Gotland bland seminarier och politiker. Många har jobbat över sina gränser hela våren och nu gäller att satsa allt i valrörelsen. Här är vi så på ett seminarium om världens utmaningar som klimatförändring och förstörelsen av ekosystemen. Hur orkar man? Är det inte hemskt jobbigt att prata om detta mitt i sommaren?

Johan Gerklev (Miljöchef, Skanska), Carin Jämtin (socialdemokraterna), Svante Axelsson (Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen), Sten Bergström (Professor, SMHI)
 
Sten Bergström, professor på SMHI håller med om att det är jobbigt. Det är inte så kul att på släktmiddagen vara partydödare och prata om att vi måste sluta åka till Thailand på semester. Klimatproblematiken är nödvändig kunskap.  ”Det som driver mig är att medvetenheten om problemen ökar”. Det spelar ingen roll om det är roligt eller inte, vi bara måste klara dessa utmaningar. Om man är ute och promenerar och blir trött kan man ta en taxi hem, det kan vi inte göra här.
 
Helena Markenstedt från Fair Trade jämför med löpning, om man är fler som springer orkar man längre. Här ser jag att vi inte är ensamma och det gör att jag orkar mer.
 
”Att fira segrar, som när vi fick svanenmärkning på vårt första hus” är en anledning på varför Johan Gerklev från Skanska orkar jobba vidare med dessa frågor.
 
”Jag orkar för det är kul när vi ser förändring och jag drivs av att det är nödvändigt” fortsätter Svante Axelsson från Naturskyddsföreningens. Han fortsätter men en vädjan till politiker att ta mer modiga beslut och våga ge sig in i ett djupare samtal. Vad är det egentligen som ger oss lyckliga liv? Konsumtion av varor eller …?

Anders Modig (Hållbarhetsexpert, ÅF), Helena Markstedt (Generalsekreterare, Fairtrade), Sofia Arkelsten (moderaterna)

Carin Jämtin (S) och Sofia Arkensten (M) har flera gemensamma mål i till exempel klimatfrågan. ”Att rädda världen, var min motivation till att ge mig in i politiken, frågan som delar oss är hur” säger Sofia som får energi från de små delsegrarna. Carin berättar om sin mormor som alltid tvättade sina plastpåsar och med små medel klarade mycket. ”Jag tänker på henne när jag blir trött och då orkar jag lite till”.
 

av Anneli Nordling, klustergruppsledaren, Klimat, vatten och sårbarhet

Almedalsdax igen, tredje gången för Swedish Water House.
 

EUs Östersjöstrategi - från ord till handling

Efter gårdagens seminarium är det mellandag idag och vi laddar om inför morgondagens seminarium om vatten och företagsansvar. Det mesta är sig likt, men jag ser fler ministrar och ledande politiker än någonsin. Samtidigt konstaterar vi att antalet miljörelaterade seminarier är färre och klimatfrågan svalare. Vi hittar dock ett intressant vattenseminarium som arrangeras av andra än oss och flera seminarier om miljö, etik och företagsansvar. Helt klar har intresset ökat för just frågor om vatten och företagsansvar, liksom frågor om konsumentmaktsfrågor, så SWHs satsningar ligger väl till. Ser fram mot en spännande dag i morgon.

av Karin Lexén, chef
 

Sommarvärmen låg tung över Visby idag när vi inledde det första av våra tre seminarier här på Almedalsveckan. Först på programmet stod offentliggörandet av årets vinnare av Swedish Baltic Sea Water Award -  UDs östersjöpris som administreras av SIWI. I år uppmärksammas två polska miljöförebilders arbete för att minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön. Polen har under senare år gjort stora framsteg vad gäller miljölagstiftning och vattenhantering. 1989 saknade samtliga polska kuststäder avloppsreningsverk. Idag har man minskat utsläppen av näringsrikt avloppsvatten med upp till 80 %. Årets pristagare, Professor Maciej Nowicki och Professor Marek Gromiec, har båda bidragit till den positiva utvecklingen. Marek Gromiec genom sitt arbete inom det nationella rådet för vattenresurshantering och Maciej Nowicki  dels som fd miljöminister och dels genom grundandet av EcoFund, ett organ som kanaliserat utländska investeringar in i miljöprojekt och miljöteknik i Polen. Offentliggörandet gjordes av Joachim Stymne, statssekreterare år Gunilla Carlsson.

Prof. Maciej Nowicki, Statssekreterare Joakim Stymne och Prof. Marek Gromiec

I den senare hälften av seminariet tittade vi närmre på Östersjöstrategin. Tf EU-minister Amelie von Zweigbergk höll en presentation där hon belyste den stora roll Sveriges har spelat i att få strategin på plats och hur vi nu utgör en drivande kraft i genomförandefasen. Samarbete är nyckelordet; med en gemensam färdriktning kan Östersjöländerna tillsammans få bättre ekonomi, bättre rörlighet och en bättre vattenmiljö. Miljöaspekten - ett av de fyra ben som östersjöstrategin står på - är regeringens prioritet.

Som avslutning hölls en kort debatt mellan Anders Ygeman (socialdemokraterna), Amelie von Zweigbergk modererad av SIWIs Jakob Granit. För att komma tillrätta med övergödningsproblematiken räcker det inte med Östersjöstrategin i sig, menade Amelie von Zweigbergk. Det allmänna arbetet inom EU är minst lika viktigt. Hon tog jordbruket som exempel: Beroende på hur jordbruksstödet ser ut får man olika effekt på vattenkvalitén i Östersjön. Anders Ygeman ställde sig dock kritisk till EUs jordbrukspolitik där svenska bönder inte får möta andra europeiska bönder i öppen konkurrens.

av Lovisa Selander, SIWI