Programmet har i år samarbete som övergripande tema, men många fler ämnen relaterade till vatten kommer att diskuteras. Flera seminarier kommer att tydliggöra angelägenheten i att samarbeta kring vatten som resurs i både mat- och energiproduktion, för hygien och sanitet, mellan och inom länder och mycket mer. Framförallt kommer fokus att ligga på konkreta exempel där samarbete leder till lösningar och extra fokus på hur bra projekt skall kunna skalas upp och få mer genomslag. Det är relevant för både beslutsfattare, forskare och praktiker.

För den som inte känner till Världsvattenveckan (eller World Water Week in Stockholm som är det internationella namnet), så har den ägt rum en vecka om året i Stockholm sedan 1991 och organiseras av SIWI. Den har växt till det största årliga mötet för att diskutera vattenfrågor kopplade till utveckling. Befolkningstillväxten och ökad efterfrågan på mat och energi bl.a. gör det till en än större utmaning att samarbeta inom och mellan länder och jurisdiktioner; olika sektorer i samhället; föda in vetenskap till beslutsfattare och påverka användare; och faktiskt mellan färskvatten och hav. På öppningsdagen måndagen den 2 september välkomsttalar Biståndsminister Gunilla Carlsson och Stockholms Finansborgaråd Sten Nordin. Jan Eliasson, vice generalsekreterare för FN, håller ett anförande och en eminent panel av talare från OECD, UNESCO, WWF, Global Water Partnership och World Business Council for Sustainable Development kommer att belysa vikten av samarbete från sina respektive perspektiv.

Programmet, som organiseras av mer än 260 organisationer i samverkan, innehåller åtta vetenskapliga workshops, 120 seminarier och flera prisceremonier. De viktigast prisen är förstås Stockholm Water Prize, Stockholm Industry Water Award och Stockholm Junior Water Prize som riktar sig till ungdomar över hela världen. Som studerande eller ung yrkesverksam finns nu också möjlighet att registrera sig till två specialutformade seminarium, en diskussion om att jobba med vattenfrågor och en arbetsmarknadsdag. Utställningen kommer att vara öppen för er som är intresserade av att träffa organisationer som arbetar inom vattenområdet och man kan även få hjälp med att skriva ett attraktivt CV. På ”Ideas Market” kan man söka bidrag till sin smarta idé eller projekt.

Världsvattenveckan 1-6 september kommer att vara världens mötesplats för alla som vill berätta eller veta något om vatten – blir det din?

Kolla programmet och registreringsinformation på www.worldwaterweek.org.

Idag var startskottet för vår nya seminarieserie om den hållbara maten. Vi hade bjudit in tre spännande talare för att diskutera hur man som konsument väljer bra mat, som tar hänsyn till klimatet, vår närmiljö och sociala aspekter av livsmedelsproduktionen. Först ut var Johanna Björklund, forskare vid Örebro Universitet. Johanna berättade om hur den mat vi äter påverkar miljö och sociala förhållanden både i Sverige och globalt. Sverige importerar idag 50 % av den mat vi konsumerar. En stor miljöbov är den globala djurhållningen. Tre fjärdedelar av all jordbruksmark är idag avsatt för animalieproduktion och den genererar 18 % av växthusgasutsläppen. Animalieproduktionen bidrar även till andra problem så som skövling av skog för bete eller foderproduktion, övergödning, antibiotikaresistens mm. Köttproduktionen konsumerar även enorma mängder vatten. Trots de stora miljöbelastningarna denna produktion medför har konsumtionen av kött i Sverige ökat markant, närmare sagt med 50 procent sen 1990. Vi äter betydligt mer kött än vad vi behöver. Johanna menade att för att lösa problemen behöver vi bygga kretslopp. Avståndet måste minska mellan växter och djur samt mellan stad och land. Genom att minska köttkonsumtionen, köpa mat som är närodlad och ekologisk samt minska matsvinnet kan man som konsument bidra till att livsmedelsindustrin rör sig i mer hållbar riktning.

Efter Johanna var det Louise Könings tur att berätta om hur Coop arbetar med konsumentinformation. Louise inledde med att berätta att Coop ställer höga krav på leverantörer vad gäller miljö, hälsa och etik. Principen har varit att inte välja bort ohållbart producerade varor utan istället underlätta för konsumenten att göra bra val genom tydlig information. Coops miljö-eller rättvisemärkta varor står för 5,6 % av försäljningen varje år. De allra flesta premierar med andra ord fortfarande pris före miljöpåverkan. Man ser dock att man har en viktig roll i att informera folk om vad de köper och man har även bedrivit en del påverkansarbete. Nyligen sänkte man exempelvis priserna på ekologiska grönsaker och frukt för att folk skulle köpa mer ekologiskt. Coop har även upprättat en medlemspanel där kunderna kan lämna synpunkter på sortimentet. Louise uppmanar alla att engagera sig i medlemspanelen så Coop kan förbättra sitt hållbarhetsarbete ännu mer.

Sist ut var Oloph Fritzén. Oloph har under en längre tid varit verksamhetsledare på Stockholms närmsta bondgård som ligger på Järvafältet. Nu har han lämnat Hästa gård och flyttat ut till Muskö där man håller på att starta upp Drömgården - en medlemsägd bondgård som syftar till att minska avståndet mellan konsument och producent. Liksom Johanna påpekade är det växande avståndet mellan landsbygd och stad ett problem och konsumenten har idag mycket lite insyn i hur livsmedelsproduktionen går till. De flesta bönder i Sverige producerar antingen grönsaker, spannmål, kött eller mjölk.  Genom att producera en produkt blir man sårbar för prissvängningar och får en mer osäker ekonomi. Producenterna har marknadens krav på att vara billig och idag är det svårt för bonden att visa upp hur produktionen går till. Visste fler om hur exempelvis kycklinguppfödningen ser ut skulle färre konsumenter köpa kyckling. För att få inspiration och idéer till Drömgården reste Oloph till USA där han besökte så kallade CSA-gårdar (Community Supported Agriculture). Dessa gårdar producerade allt som behövdes för att försörja sina runt 200 medlemmar: grönsaker, kött och spannmål. Medlemmarna betalade en fast avgift och kunde varje fredag besöka gården och plocka på sig mat för den kommande veckan.  Till Drömgården är alla välkomna som är intresserade av att lära sig mer om lantbruk och som vill veta hur deras mat producerats.

När det sedan blev dags för frågor var det många armar som viftade i luften. Tydligt var att detta är ett ämne som engagerar! Det känns både kul och nödvändigt att vi fortsätter att diskutera hur livsmedelsproduktionen kan bli mer hållbar. Den 15 maj hålls nästa frukostmöte om det hållbara maten och då kommer vi prata om matvarubutikens roll i hållbarhetsarbetet – varmt välkomna!!
 

Oloph Fritzén talar inför KSLAs fullsatta källarmatsal.

I förra veckan fick vi veta att andelen svenskar som tror att klimatförändringarna kommer att påverka oss i Sverige är den lägsta på tio år, något som uppmärksammats av Johan Rockström och Anders Sundström i en artikel i Göteborgsposten den 19 maj.  Enligt författarna avspeglar denna inställning det faktum att klimatfrågan på senare tid fått allt mindre uppmärksamhet i media och krupit längre och längre ner på politikens och näringslivets prioriteringslistor. Även om klimatfrågan hamnat i skymundan träffas världens ledare varje år och förhandlar om vår jords framtid. Inför COP 17 i Durban i november måste klimatförhandlingarna landa i konkreta åtaganden. Huvudfokus är att genomföra de beslut som togs i Cancun förra året och samtidigt driva på och höja ambitionsnivån.

Vattenfrågorna har inte upptagit någon särskilt framträdande roll i klimatförhandlingarna trots att klimatförändringar till stor del medför förändringar i den hydrologiska cykeln (oregelbunden nederbörd, glaciäravsmältning, försämrad färskvattenkvalité mm). Insatser för att mildra klimatförändringen är också beroende av tillgång till vatten (utbyggnad av vattenkraft, biobränsleproduktion för att nämna några exempel).

Men allt fler klimatförhandlare börjar lyfta fram vattnets viktiga roll i klimatarbetet. Under förhandlingarna i Cancun behandlades vatten för första gången som en särskild fråga vid ett formellt tillfälle. Sex länder med Sudan och Ecuador i spetsen föreslog att vatten ska ha en särskild dagordningspunkt på agendan för klimatkonventionens tekniska kommittee (SBSTA) under dess möte den 6-17 juni, och vatten finns nu med på SBSTAs preliminära dagordning. Trots detta positiva utfall finns fortfarande mycket kvar att göra. Vattenresursfrågorna måste bli mycket mer tydliga i klimatkonventionens existerande program och mekanismer. Av stor vikt är även att rätt vattenkompetens finns tillgänglig då klimatåtgärder planeras, inte minst då beslut om finansiering av olika projekt ska tas. Utan vattenkompetens riskerar olika projekt och åtgärdsprogram leda till att vattenresurser överutnyttjas vilket kan försämra samhällens och ekosystems förmåga till anpassning och återhämtning.

Det är på tiden att klimatförhandlingarna resulterar i konkreta åtaganden och att vattnets centrala roll i klimatarbetet lyfts fram. För att klimatförhandlingarna ska avancera krävs att allmänheten sätter press på våra politiker. Därför bör förhandlingarna vara både transparenta och begripliga. Vårt framtida klimat är inget som ska beslutas om bakom stängda dörrar utan frågan måste synliggöras och debatteras på alla samhällets arenor om vi ska uppnå ett globalt, hållbart samhälle.

Swedish Water House var genom Water and Climate Coalition aktiva vid klimatförhandlingarna i Bonn, 6-17 June. Läs mer på Water and Climate Coalitions hemsida.

Till vår glädje bestämde sig cateringföretaget vi anlitat för att köpa in vattenkaraffer och servera kranvatten istället för flaskvatten när vi pekade på ämnet för vår seminarium i Almedalen idag, den 7 juli:  vatten och företagsansvar. Så redan innan talarna och paneldebatten hade dragit igång hade vi fått ett enkelt exempel på vad företag kan göra för att ta ett steg mot mer hållbar vattenanvändning.

Under seminariet delade tre företag, IKEA, Indiska och Rangsells, samt SwedWatch och Sida med sig av sina tankar kring vattensmart produktion och deras respektive roller i detta.

En av höjdpunkterna var när moderatorn, Karin Lexén, chef för Swedish Water House, bad företagen lista önskningar för ökat samarbete med Sida och vice versa. Det företagen önskade kan sammanfattas som ekonomiskt stöd till företag som är villiga att jobba för lösningar som gynnar en hel bransch, kunskaps- och dialogstöd i kontakten med myndigheter i leverantörsländer samt att föra ut systemtänkande till andra länder. På Sidas önskelista till företagen stod att kunna ta tillvara svenska företags närvaro i Sidas samarbetsländer och att företagen, i sina egna läroprocesser kring vattenfrågor, också involverar leverantörerna i fattiga länder för att inte bara bygga sin egen kapacitet utan även deras. Ett givande och tagande utifrån dessa önskelistor kan förhoppningsvis bidra till ett fördjupat framtida samarbete.


Karin Lexén, chef för Swedish Water House, var moderator för dagens seminarium.

Intressant var också diskussionen om produktmärkning gällande vattenåtgång i produktionen, som kom igång efter flera frågor från publiken. De flesta företag är idag mycket avvaktande till den här idén på grund av flera komplicerande faktorer som olika deltagare pekade på under seminariet. För det första skulle en märkning behöva ta hänsyn till den lokala vattensituationen där varan producerats och inte bara vilken volym som gått åt, för att kunna säga något om påverkan på vattenresursen. För det andra är det komplicerat att göra märkningar av produkter som har långa leverantörskedjor där leverantörerna skiftar med jämna mellanrum. Det är alltså mycket svårt att reducera vattenfrågan till en märkning som enkelt kan tolkas av konsumenter. Ett alternativ för företagen är att kommunicera genom exempelvis hållbarhetsrapporter och kampanjer om vad de gör för att arbeta strategiskt med hållbar vattenanvändning.


Olle Blidholm, Utvecklingschef, IKEA Group Staff Sustainability, Georg Andrén, Avdelningschef Sida,
Renée Andersson, etik- och miljöansvarig Indiska, Viveka Risberg, kanslichef SwedWatch,
Christina Lindbäck, fd ordf. Näringslivets Miljöchefer & miljöchef Ragn-Sells

För både företag och konsumenter gäller det förstås också att inte släppa taget utan att fortsätta arbeta med utmaningen om hållbart resursanvändande. Hur man hittar motivationen till det är temat för vårt seminarium imorgon, som vi nu ser fram emot!

Johanna Sjödin, Swedish Water House