Grundvatten: Tar vi vatten för givet? 

Grundvattennivåerna är ovanligt låga, efter två torra år på raken. Det är mot bakgrund av detta som representanter från Länsstyrelsen, Livsmedelsverket, SMHI och Naturskyddsföreningen samlades till ett seminarium om grundvatten.

  • Niclas Hjerdt från SMHI började med att förklara bakgrunden och sätta årets siffror och vattenbristen i kontext med vattenbalansen. Låg nederbörd under hösten och vintern i flera år har resulterat i de lägsta grundvattennivåerna som SGU uppmätt på 100 år. Kommuner som saknar reservvattentäkt och inte kan uppbringa transporter av vatten står då inför vattenbrist.
  • Therese Jacobson från Naturskyddsföreningen talade om problematiken med PFAS och bekämpningsmedel. PFAS är väldigt svårnedbrytbart och kan endast renas bort genom kolfilter, vilket blir väldigt dyrt, men när PFAS väl har hamnat i marken är det omöjligt att bli av med. Minskad användning är det enda sättet att tackla problemet.
  • Herman Carr, Länsstyrelsen i Stockholms län, talade om förorening av dricksvatten från länsstyrelsens perspektiv och hur viktigt det är att skydda infiltrationsområden. Ju mer vattenprov de tar ju mer föroreningar hittar dem. Speciellt känsliga är rullstensåsar som är perfekt underlag för vägar, men också viktiga infiltrationsområden för grundvattenmagasin. Det skapar en stor risk för förorening av vägsalt och tungmetaller.
  • Per-Erik Nyström, dricksvattensamordnare på Livsmedelsverket talade om vilka klimatrelaterade effekter som kan komma att påverka grundvattnet. Värmeböljor och torka, översvämningar och jordskred, havsnivåhöjningar och saltvatteninträngning kan leda till både kemiska och biologiska risker för vårt dricksvatten.
  • Jenny Grönwall från SIWI berättade om den forskning på grundvatten som hon bedrivit i Ghana och hur grundvattensituationen ser ut i Indien. Jordens befolkning växer som mest i oplanerade bosättningar och slumområden, där det är orealistiskt att se en framtid med centralt förvaltat dricksvatten i vattenledningssystem, utan där uppsamling av regnvatten och köp av dricksvatten via mellanhänder är nödvändigt.

Diskussionen kom att cirkulera mycket kring vem som har ansvar och befogenhet att riva upp gamla vattendomar, skydda grundvattentäkter och utföra klimatanpassningar. Är utvecklingen snabb nog och i tillräcklig skala? Det höjdes röster för större skydd för ytvattentäkter som riksintressen. Det transporteras kemikalier i lastfartyg över Mälaren vilket borde utgöra en hög risk för dricksvattentäkten. Det fanns också en oro för att saltvatteninträngning i Mälaren till följd av havsnivåhöjningen inte tas på allvar, och att de anpassningar som planeras inte är tillräckliga.

Kommunerna har inte tillräckligt med resurser, går det att underlätta för dem genom ökad kunskap? Livsmedelsverket är inne på just det spåret i utvecklingen av en klimatanpassningshandbok för kommuner för att säkerställa dricksvattenförsörjning, speciellt i samband med kemiska och mikrobiologiska risker, men också vid över eller underskott av råvatten. Det finns lågt hängande frukter, där hög effekt kan förväntas till låga kostnader. Det gäller därför att sortera och prioritera rätt och sätta i gång fort. Ett register över grundvattenuttag och tillstånd skulle kunna vara en sån insats. Avslutningsvis bör vi blicka utåt och lära oss av hur andra länder som kommit längre än oss. Detta må vara ett relativt nytt problem för oss i Sverige men det finns erfarenhet och kunskap att hämta i mer utsatta områden.

Laura Inkapööl

Praktikant, Swedish Water House

Email: laura.inkapool@siwi.org

Anmäl dig till nyhetsbrev

* obligatoriskt