Hur mycket bioenergi ryms i det hållbara samhället?

Teorin om indirekt förändrad markanvändning, ILUC (Indirect Land Use Change) säger enkelt uttryckt att om det odlas bioenergigrödor så tas annan mark i anspråk för att odla mat och då avverkas tidigare orörda marker som exempelvis regnskog. Gustaf Olsson, Professor emeritus vid Lunds universitet, använde denna teori för att belysa komplexiteten kring biobränslen vid Swedish Water House senaste seminarium.

Majs, sojaolja och vete är de primära grödorna som används till biobränslen och då mer mark skiftas mot dessa grödor så tenderar priserna att höjas för andra grödor som konkurrerar om samma mark. Ur ett producentperspektiv är detta välkommet men för konsumenten innebär det dyrare mat. Det internationella institutet för hållbar utveckling (IISD) pekade i en studie från 2013 på att koldioxid- och klimatnyttan med att ersätta petroleum med biobränslen som etanol i princip är lika med noll. IISD menade att det både är effektivare och billigare (20-100 gånger) att minska utsläppen från fordonsflottan genom att anta strängare normer.

Men hur definieras ”hållbara” biobränslen? Maria Gustafsson, projektledare på Swedish Standards Institute, presenterade det pågående arbetet med att definiera hållbarhetskriterier för bioenergi (ISO 13065). Denna globala standard kommer att omfatta alla former av bioenergi samt miljömässig, social samt ekonomisk hållbarhet och har bland annat som mål att underlätta internationell handel med bioenergi. Miljömässiga aspekter som exempelvis växthusgaser, vatten, luft och biodiversitet tas med och sociala aspekter som mänskliga rättigheter, mark- och vattenrättigheter likaså. Om konsensus nås så förväntas standarden publiceras september 2015.

Jens Bjöörn, kommunikationschef kraftproduktion på Fortum, berättade bland annat om projekt KVV8 och de miljardinvesteringar som görs i bygget av Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk i Värtan. Anläggningen som både producerar värme och el samtidigt kommer att ta tillvara energin i olika restprodukter från skogsindustrin såsom flis, bark, grenar och kvistar. Bränsletillförseln kommer huvudsakligen att ske från Skandinavien och de baltiska staterna. Utvecklingen av Värtaverket är en viktig del i Fortums planer som på sikt ska leda till klimatneutral fjärrvärmeproduktion.

Att den svenska skogen växer fortare än det totala uttaget var en av de saker Kjell Andersson, ansvarig för information och näringspolitik på Svebio tog upp. I Sverige tas 70-75 procent skog ut årligen och det finns stora möjligheter att öka produktion av biokraft här. Svebio beräknar att vi kan öka med 1 TWh per år fram till 2040, till totalt 40 TWh. Det motsvarar idag en dryg fjärdedel av den svenska elanvändningen och skulle potentiellt kunna ersätta flera kärnkraftsreaktorer. Kjell menade att det visst finns mark och vatten för biobränslen och de enorma arealerna övergiven åkermark i forna Sovjetunionen där 50 miljoner hektar ligger i träda (vilket kan jämföras med Sveriges totala yta av åker- och betesmark på 3 miljoner hektar), visar på att det faktiskt finns mycket mark som skulle kunna tas i bruk.

Ett problem med första generationens biobränsle bottnar delvis i det rådande ekonomiska systemet som kräver att produktionen (anpassat till marknadsekonomin) sker så billigt som möjligt, vilket innebär stora monokulturer med högt mekaniserad produktion. Att biobränsle då skulle innebära en möjlighet för världens småbönder, som genom att diversifiera sin produktion skulle få ytterligare en produkt att sälja på världsmarknaden, är inte troligt.

EU-parlamentet röstade nyligen ja till nya regler för biobränslen. I dessa sätts ett tak för andelen av första generationens biobränsle som framställs av vete, socker och oljegrödor, däremot så ska de så kallade ILUC-faktorerna inte styra utan enbart användas som ett statistiskt mått. Beslutet har sin grund i strävan efter att biodrivmedelsproduktionen inte ska konkurrera ut matproduktion. Kanske kommer biobränslen av fjärde generationen, där alger och cyanobakterier producerar vätgas med vatten, koldioxid och solljus som komponenter och där restprodukten vid förbränning endast är vattenånga, att spela en stor roll inom ett framtida energisystem. Tills dess måste vi säkerställa att de styrsystem och ekonomiska incitament vi använder verkligen styr utvecklingen så att bioenergins enormt stora potential utnyttjas på ett hållbart sätt.

Peter Kogg

Telefon: +46 8 121 360 76
Email: peter.kogg@siwi.org

Anmäl dig till nyhetsbrev

* obligatoriskt