Vatten i landskapet

Världens befolkning växer i antal och levnadsstandard, och konkurrensen om vatten likaså. Vi behöver mer och mer vatten för ökad livsmedelsproduktion, tillverkningsindustri och energiproduktion. Klimatförändringen förstärker vattenutmaningar genom ändrade nederbördsmönster och resulterar i för mycket, för lite eller vatten av dålig kvalitet. Produktiva, multifunktionella landskap – där träd, skogar och jordbruksmark producerar råvaror, stärker biodiversitet och underhåller vattencykeln är en förutsättning för hållbar utveckling globalt. Att restaurera utarmade landskap blir därför allt mer angeläget.

Därför startar Swedish Water House i år en ny klustergrupp med fokus på Vatten i Landskapet. Första mötet hölls i slutet av april och syftade till att diskutera gruppens inriktning och mål, samt fokus för de lärotillfällen om vattnets roll i landskapet som planeras till hösten och nästa år.

Under mötet talade Kevin Bishop från SLU om komplexiteten i interaktionen mellan växtlighet och vatten i marken. Beroende på artsammansättning och densitet kan skog antingen hjälpa att hålla kvar vatten i marken, fylla på grundvatten och jämna ut vattenflöden, eller bidra till sämre vattenflöden nerström. Effekten av avskogning är olika på olika platser och olika förhållanden vilket leder till motsägande syn på skogens påverkan på vattenuttag. Han betonade vikten av att investera i utbildning för blivande beslutsfattare i vattenkänsliga regioner.

Torsten Celander på Skogsstyrelsen redogjorde för Sveriges skogshistoria med fokus på hur styrsystem successivt har utvecklats de senaste dryga hundra åren. Sveriges skogsvårdslag har utvecklats från ett fokus på restaurering, återbeskogning och träråvaruproduktion när den sattes in 1903, till en lag där produktionsmål och miljömål är jämställda sedan 1993. Samråd och i utvecklande av policys och förvaltningssystem har varit starkt bidragande till att Sverige idag har en lönsam skogsindustri och är gör goda framsteg i hållbart skogsbruk. Fokus på vetenskapligt baserad förvaltning, utbildning och tydliga markägarrättigheter även för småbrukare, och samråd med miljö- och civilsamhället är också viktiga nyckelfaktorer till detta.

Jon Wessling från LRF talade om Svenska erfarenheter av hållbar jordbruksproduktion. Svensk produktion har låg klimatpåverkan samt relativt låga antibiotikaresistensproblem, men med klimatförändringarna kommer ändringar i nederbörd och mer extremväder. Jon framhöll vikten av samarbete för att tackla de utmaningar som finns och förstärks av klimatförändringar liksom kunskapsuppbyggnad lokalt. Line Gordon från SRC berättade om mänskligt orsakade förändringar i nederbörd, förändring i avdunstning av vatten efter avskogning, regnförsörjda system, det osynliga vattnets roll och vikten av att återanvända regnvatten i jordbruket, inte minst i Afrika söder som Sahara.

Efter de inledande presentationerna vidtog gruppövningar för att diskutera fokus på klustergruppens arbete. Intresset var stort bland deltagarna och många intressanta idéer kom fram, både på teman för lärandetillfällena samt deltagare att bjuda in. Även slutmålet diskuterades, och det fanns samstämmighet runt vikten av att gruppen ska bidra till fattigdomsbekämpning och främjande av mänskliga rättigheter. En väg att öka tillväxten är att fokusera på produktiviteten i landskapet inkl. ekosystemtjänster, och för att detta ska ske bör gruppen sträva efter att öka medvetenhet och kunskap om hydrologin hos aktörer som verkar för landskapsrestaurering.

Swedish Water House jobbar nu med ett förslag till projektplan, utefter deltagarnas input, och kommer att bjuda in till fortsatta diskussioner efter sommaren. Om du är intresserad av att delta är du varmt välkommen att kontakta lotta.samuelson@siwi.org.

Laura Inkapööl

Praktikant, Swedish Water House

Email: laura.inkapool@siwi.org

Anmäl dig till nyhetsbrev

* obligatoriskt